Ibland kan det vara svårt att komma ur ett destruktivt beteende. Då kan terapiformen DBT hjälpa.
DBT betyder dialektisk beteendeterapi och i behandlingen går man igenom allt en person gör, det vill säga inte bara handlingar utan också tankar och känslor.
DBT har visat sig vara särskilt effektivt om man skadar sig själv och idag finns BUP:s DBT-team i Stockholm men även på andra ställen i Sverige, bland annat i Uppsala, Örebro och Oskarshamn. På andra orter pågår utveckling av DBT inom BUP, till exempel i Borås. Om man skadar sig själv ofta behöver man professionell hjälp. Det är svårt att klara av på egen hand.
I Stockholm möter psykiatrisjuksköterskan Camilla Kordnejad Karlsson och Jonas Fäldt, psykolog på DBT-teamet många unga som skadar sig med destruktivt sex.
- Ja, kategorin unga som ”nu låg jag med den här killen trots att jag vet att han behandlar mig som skit”, men på senare tid har vi hittat fler som söker sig till våldsamt sex, att man tar egen kontakt, blir slagen istället för att skada sig själv. Eller både och.
Camilla. Jonas.
Hur gör ni rent praktiskt i behandlingen?
- DBT som metod funkar lika bra på destruktivt sex som självskadebeteende som att skära sig, ha ätstörningar eller ge sig in i slagsmål, vi tycker att det är samma mekanismer, vi kan angripa det på samma sätt. I grunden jobbar vi med problembeteendet destruktivt sex, först måste vi komma fram till om det ÄR ett problem. Om du är med på att det är ett problem börjar vi jobba med det och gör en kedja: vad utlöste det här? Vi tittar också på tankar, känslor och kroppsliga reaktioner – och vad hände innan den utlösande faktorn? Inom DBT brukar vi kalla det sårbarhet. Vi vet också att det alltid finns något positivt med det man gör. Plussidan med att skada sig är ju att ångesten faktiskt blir mindre, i alla fall kortsiktigt, på lång sikt blir det kanske ett minus. Sedan har vi färdighetsträning, där vi lär ut hur man ska hantera sina känslor istället för att hamna i ett destruktivt beteende.
Kan man vara anonym hos er?
- Nej. Eftersom ungdomarna kommer via sin BUP-mottagning så har hela familjen fått erbjudande om att börja behandling på DBT-teamet. Då har ungdomen och föräldrarna redan kontakt med BUP. Hos oss är också föräldrar eller andra anhöriga en viktig del i behandlingen. Vi har alltid med föräldrarna/vårdnadshavare men är flexibla beroende på hur det ser ut i familjen. Om det under behandlingen framkommer olika riskfyllda situationer pratar vi med ungdomarna om hur vi ska berätta detta för föräldrarna. Egentligen behöver vi inte prata med föräldrarna särskilt ofta utan ungdomen kan arbeta med terapeuten för att komma till rätta med beteendet, det är ju själva behandlingen att du själv ska lära dig att handskas med svåra situationer i ditt liv. Det är egentligen bara när det handlar om en direkt livshotande situation som föräldrarna behöver veta det. Föräldrarna är många gånger till stor hjälp för sina ungdomar genom att stötta och uppmuntra till att använda nya färdigheter. De har en egen familjeterapeut att vända sig till och få stöd och de går ju också i färdighetsträningsgrupp för föräldrar. Vår väg till ett bättre liv går även via stöttande, uppbackande relationer och helst också någon meningsfull sysselsättning.
Vilka passar DBT för?
- Alla, men man måste fungera i en grupp. Färdighetsträning individuellt är inte så givande. Gruppträning kan vara jobbigt men man måste klara det, annars ger det inte lika mycket. DBT-teamet i Stockholm tar inte emot ungdomar med etablerat missbruk, svår anorexi eller psykossjukdom, eftersom det blir ytterst svårt att klara behandlingen, särskilt gruppen.
Om man inte bor i Stockholm och får en remiss från sitt BUP och vill ha DBT-behandling, hur gör man då?
- Man ringer sitt eget BUP och säger att man vill ha DBT. Om många gör det uppstår ett behov och det finns möjligheten att ditt eget BUP öppnar ett DBT-team. Det finns ungdoms-DBT i flera delar av Sverige som tidigare nämnts, det går också att ringa oss så kan vi hjälpa till och undersöka var närmaste ungdoms-DBT-mottagning ligger.
Hur kan man göra när man får en impuls till att göra något destruktivt?
OBS! Tänk i förväg igenom vad du ska göra i ett svårt läge, skriv gärna ner det.
Lägg märke till om du har en impuls att göra något och bestäm dig för att göra något annat, se förslag nedan:
• Titta på en bra film och se hela filmen.
• Träna eller promenera.
• Gör något kreativt, som skriva, måla, sticka.
• Vara med djur.
• Prata med någon annan, kompis, förälder eller annan person för att distrahera dig, alltså prata om något annat än det som är svårt.
• Gör något praktiskt med en kompis, t.ex. spela kort, biljard, badminton eller bowling.
Gör det som passar dig och får dig på andra tankar. Gör aktiviteten fullt ut! Detta ger inte samma starka effekt som ett destruktivt beteende mot ångest men det kan hjälpa dig att hantera impulsen till att till exempel självskada och på lång sikt kommer det att kännas bättre.
Vad kan föräldrar och andra anhöriga göra?
• Lyssna uppmärksamt och aktivt på vad personen berättar.
• Sammanfatta och fråga om du uppfattat rätt för att bekräfta och för att undvika missförstånd.
• Försök att inte döma eller värdera upplevelsen. Försök att i stället ta fasta på det som du kan förstå och relatera till.
Så når du BUP:s DBT-team i Stockholm
Telefon: 08-514 531 70
Måndag-fredag kl. 08.00 - 16.45
För att komma till BUP:s DBT-team behövs en remiss från en lokal BUP-mottagning. Mottagningen kontaktar DBT-teamet som gör en bedömning om dialektisk beteendeterapi kan vara en lämplig behandling.
Detta är DBT:
* Individualterapi en gång per vecka.
* Färdighetsträningsgrupp för ungdomar alternativt grupp för ungdomar och deras föräldrar/närstående tillsammans 2½ timme (ett tillfälle) per vecka.
* Färdighetsträningsgrupp för föräldrar/eventuellt andra viktiga personer och anhöriga 2½ timme per gång enligt särskilt schema (för dem som ej går i gemensam grupp).
* Familjeterapisessioner där varje familj kan få hjälp med hur man kan använda färdigheter och förhållningssätt som man lärt sig i färdighetsträningen – hur man kan omsätta detta i praktiken.
* Telefonsupport.
* Färdighetsträningen omfattar fyra områden: medveten närvaro (”mindfulness”), relationsfärdigheter, att hantera känslor och krisfärdigheter.
* I grupperna ingår både teori (undervisning) och praktik (till exempel rollspel, diskussioner). Varje gång ges hemuppgifter som gås igenom veckan därpå.
Läs mer här.